Lite morgontankar
Godmorgon!
 
Skriver inte så mycket tankar här på bloggen för jag är livrädd att missuppfattas. Men samtidigt tänker jag att det  kanske är bra för vår relation, din och min, ni som läser detta. Så bli beredda på att läsa mina spyor av tankar och känslor haha;)
 
 
I veckan fick vi besked om att Espen fått en förskoleplats. Från och med den 2 februari. Superkul såklart! Men vet inte hur ni andra mammor och pappor känt när era barn börjat förskolan? Innan vi fått beskedet tänkte jag, förutom att Espen kommer tycka det är jätteroligt, att det ska bli skönt att börja jobba lite och inte bara fokusera på vakna, äta, leka, mata, städa, laga mat, tvätta, ha hand om raseriutbrott, byta blöja osv. Men när väl beskedet kom så fick jag lite panik. Varit hemma med Espen i snart två år. Kommer jag ens ihåg hur man gör på jobbet?? Kommer jag gråta när jag lämnar honom? Shit just nu vill jag vara hemma med honom resten av livet haha. Är det socialt accpeterat?! Det är normalt att få lite panik väl???
Jag som har en sån jäkla nervösmage också kommer väl skita på mig både vid inskolning och start av arbete haha. Kommit på en bra grej jag kan göra. Har sagt att jag kan hjälpa till med julkorgarna på jobbet. På så sätt kan jag mjukstarta lite. Plus att det är väldigt mysigt att göra! Men ja... Är nervös för att lämna bort Espen och för att börja jobba. För dem som inte vet så jobbar ju jag på ett familjeföretag som drivs av min man och hans familj. Det är ett superbra och roligt jobb. Men samtidigt kanske jag vill göra nåt på eget håll någon gång i livet. Vare sig det är att starta något eget eller jobba i nån affär eller liknande. Men samtidigt vill vi kanske ha fler barn inom några år och på nåt sätt känns det "onödigt" att börja söka andra jobb just nu. Fast ändå inte.. Usch svårt detta när man inte kan bestämma sig inombords liksom. Är i en lite velig period just nu. Känner att jag behöver mer stimulans för min egen skull, testa nya saker och göra sådant jag tycker är roligt. Tiden går ju så fort och för mig blir det så lätt att hamna i gamla vanor. Inga dåliga sådana men iallafall jag blir väldigt nervös för att ta steget och blir hellre bekväm och liiiiite missnöjd typ. Vill inte "bara" kategorisera mig som "Mamma". Känner att jag är så mycket mer! Men när jag varit hemma såpass länge nu så har jag titulerat mig själv till den personen jag inte ville bli. Jag ser inget fel med att någon vill vara hemmafru eller man. Men det är inte JAG. JAG är ingen bra mamma om jag inte gör som jag själv vill och önskar tänker jag. Vill inte bli nån bitter person, vilket jag kan vara ibland! And I hate it!
Jag kan ju om jag vill vara hemma längre med Espen. Det kanske sticker vissa i ögonen vad vet jag. Lite därför jag tänker att jag måste tillbaka till jobbet och Espen måste in på förskola. För att normen ser ut på det viset. Men med handen på hjärtat, skulle inte dem flesta mammor eller pappor vilja vara hemma med sina barn resten av livet om dem fick möjlighet till det? Haha ne kanske inte hela livet men ganska länge iallafall! Och så kan jag få ha det men ändå känner jag att jag MÅSTE tillbaka till jobbet. Konstigt det där vad samhället och omgivningen kan få oss att känna. Detta är ju mina funderingar som kvinna. Sebbe har ju absolut inte dessa tankar då han bara tar ut nån dag av pappaledighet hit och dit. Det är ett val vi gjort så det är inget negativt! Men han tänker ju inte som jag liksom. Hans liv har inte förändrats mer än att det blir lite mindre sömn och att han har fått en till kärlek för livet. 
Medan en annan förlorar flera års arbetserfarenhet bara för att vi bestämmer oss för att få familj. Tänk att jag inte jobbat på 2 år?! Jobbat sen jag var 14 mer eller mindre annars med sommarjobb osv. Inte så konstigt att jag är nervös inför arbete ju. Känns som att jag inte har något kött på benen. Och söka jobb??! Är det populärt och komma och säga att man inte jobbat på flera år. Får man jobbet då?? Som sagt allt går om man vill och nu spyr jag ur mig mina ängsligaste tankar. Självklart tänker jag "YES I CAN!" också. Oroa er inte. Jag är en väldigt känslig person och har det senaste känt mig ganska ängslig och vilsen p g a många olika anledningar. Vill vara en happy clapp,y peppande person men det är inte lätt alla gånger.
 
Trevlig morgonläsning detta va;) Men ja nu öppnade jag mig lite här och för mig var det skönt att skriva av sig. Tänkte skriva "Hoppas jag inte skrämmer bort er nu" Men ajja bajja Lisa. Man ska inte be om ursäkt för sina känslor! Som min kloka svägerska brukar säga "Det är inget som säger att det du känner är rätt eller fel men det är vad du känner." 
 
Med detta avslutar jag detta inlägg och önskar alla en fantastisk dag! Vi ska åka en sväng och handla och preppa middagen ikväll som blir långkok. Kramis!
 
- Blir SÅ glad som ni vet när ni trycker på det lilla hjärtat. Speciellt idag om ni tycker det är okej med känsloinlägg ibland<3 -
En bättre morgon
Godmorgon hörrni!
 
För en gångs skull fick jag vakna vid en lite mer normal tid på dygnet. 06.15 pussade Sebastian mig hejdå när han skulle åka till jobbet. Hade svårt att somna igår kväll då jag självklart somnade tio minuter in i filmen vi började kolla på, haha. Men känns så sjukt skönt att jag vaknade en mer normal tid. 
 
Detta firades med en galet god smoothie och kokt ägg! I smoothien hade jag vaniljyoghurt, proviva med smak av granatäpple ocb hallon, samt frusta hallon och mango och en mogen banan. Bättre än godis!
 
Idag är det officiellt att jag gått över tiden med bebisen i magen med en dag. Lillen var beräknad igår så vi väntar förväntansfullt för att se vad det är för liten skrutt som kommer ut. Jag har under senare halvan av graviditeten varit väldigt duktig på att dricka mycket vatten. Främst för magens och matsmältningens skull. Och med detta kan det vara så att det hjälpt mig på traven att slippa bristningar. Jag läste att om man dricker mycket vatten så blir huden mer elastisk. Men det senaste har jag varit dålig på att dricka mycket vatten. Klarat mig superbra utan bristningar på min kropp. Min mamma har fött tre barn och fick aldrig bristningar. Ännu bättre tänkte jag! Fram till typ en vecka sedan. Då började det svida under magen och japp, där hade två strimmor uppkommit. Inte så farliga så jag brydde mig inte så mycket. Med med att veckan gått så har det kommit fler och dem gör ONT! Hjälper inte att smörja. Så påt igen. En kanna vatten följer mig vart jag än går. Dem lär ju inte försvinna, dem som jag redan fått. Men kanske slipper fler iallafall. Får väl se dem som kärleksärr i framtiden. Grät lite i spegeln i badrummet igår. But life moves on!
Tips på bra kräm för att slippa bristningar på magen är välkomnat!
Lista inför 2016
Beskriv 2016 med tre ord.
Haha shit känns som att vara tillbaka i skolan när man ska skriva tre saker om sig själv. Men kärlek, förväntan och harmoni blir mina ord. Är bortskämd med så mycket kärlek i mitt liv från min fina sambo, familj och vänner. Låter superklyschigt men i år är målet att kunna betala tillbaka all den kärlek! 
Är himla förväntansfull inför framtiden överlag. Föda barn, flytta till hus och fundera på vad mer jag vill göra i framtiden.
Harmoni - dem senaste 9 månaderna har jag känt ett inre lugn. Eller tror jag iallafall... Känner mig väldigt lugn när jag tänker tillbaka. Inför det nya året vill jag utveckla detta lugnet och utmana nya stressiga situationer. Tex att skaffa barn. Nytt för mig. Vill bli en kick-ass-morsa så det skriker om det!


Vad kommer bli det bästa med 2016?
Hehe säger det igen. FÖDA BARN! (kommer säkert få en mardrömsförlossning bara för att jag skriver detta) Ne men få ett litet knyte att hålla om och pussa som vi väntat på så länge nu. Att få se mannen man älskar hålla vårt gemensamma barn för första gången. Att stötta varandra genom en förlossning känns så sjukt coolt på nåt sätt. 
Det ska bli kul att få en ny slags vardag och stöta på nya utmaningar. Jag ser fram emot att se hur min kropp reagerar efter en förlossning. Hur stor "skada" som sker för att sedan planera hur jag ska komma tillbaka genom kost och träning. Ser fram emot att kunna ta en rejäl powerwalk utan att det gör ont i ljumskar mm. Har gått upp 20 kilo?!(inget jag skriver med stolthet) under denna graviditeten. Inte konstigt att kroppen blir onormalt belastad och att det knakar och gör ont på vissa ställen. Ändå är jag lyckligt lottad att jag mått så bra som jag gjort!
 1.En blöt helg i Stockholm med min kärlek. Var ovetandes gravid här i typ vecka 5. // 2. La upp en bild på instagram om att Eltons skor var så söta. En kompis fick då ett meddelande från en annan kompis som frågade "Är Lisa med barn??!!" Jag bara skrattade och sa nehedu det är jag inte! (Trots att vi försökte). Men ack så fel jag hade! Var gravid i vecka 4.


Vilka resor vill du göra under 2016?
En solsemester hade suttit gött nu! Kanske i höst om vi vågar oss iväg. Annars har jag det senaste fått feeling till att utforska Sverige i sommar. Har typ alltid hatat att åka omkring i tråkiga Sverige som barn. Kanske är dem moderliga hormonerna som sätt sprätt i mitt huvud. Ta en vecka på Gotland, åka längs med den skånska kusten. Glida runt och fika och bada hela dagarna. Bara vara helt enkelt. 
I somras på Ibiza. Så himla bra resa. Riktigt rolig ö. "Tråkigt" att det var så helvetes varmt att vi inte kunde åka på utfklykter bara. Vi satsade på god mat och massa bad istället! Vi ska ta revansch på detta ställe! Haha kul att vi båda tyckte att det syntes att jag var gravid här. Sebbe la upp den på insta och sa "Den som vet vet;))" Har jag den kroppen i sommar är jag fan lyckligt lottad haha. 
 
Vad kommer du spendera mest pengar på under 2016?
Vår bebis, inredning och god mat.


Vad ska du tänka på under 2016?
Att vara mer ekonomisk nu när jag ska få föräldrapenning. Man lär sig att leva efter sin inkomst men nu blir det lite andra bullar. Med tanke på att vi köpt hus kommer det bli ganska mycket utgifter för lån och allt som hör därtill. Men det ska nog gå bra och att vi kan leva gott ändå! Ser fram emot att vara hemma och laga mycket mat och baka gott osv. Ska lära mig att göra hemmagjord barnmat också! Kul ju! Så man vet vad man stoppar i sin lilla bebis. 
Under 2016 ska jag/vi tänka på att inte gro in oss hemma för att vi har en bebis. Vill inte bli en förälder som inte kan hitta på saker bara för att man fått barn. Ska vi ut och äta på restaurang så är det inte konstigare än så att bebisen får hänga med och gosa med våra vänner. Sen är det väl en annan femma om man VILL vara hemma och gosa. Kommer vi också vilja såklart. Men vill motbevisa att livet faktiskt inte slutar bara för att man skaffar barn. 
 Det dyraste klädesplagget vi köpt till bebis. Kunde inte låta bli... ///Vår fina spjälsäng från IKEA.


Finns det något speciellt du vill göra annorlunda under 2016?
Vara mer hälsosam hehe. Typiskt svar. Ne men har väl haft inställningen "Jag är preggo, jag får fan äta vad jag vill!". Sen har jag inte haft några direkta cravings eller ätit onyttigare än vanligt vilket jag är tacksam för. (hmm vart kommer då 20 kilon ifrån då?? Förhoppningsvis vatten hehe) Men sen måste jag börja motionera mer än vad jag kunnat göra de senaste månaderna. Vill orka med vardagen och känna mig fräsch innifrån och ut! Köra en cleanse kanske??


Vad ser du inte fram emot med 2016?
Att vara mer hälsosam... Ne men jag tycker det är svårt att komm in i nya rutiner. Det som känns jobbigast är att jag inte vet hur det kommer bli framöver. Hur mycket tid man kommer ha över. Kanske får ett barn med kolik som skriker tre månader i sttreck. Vem vet? Så vill inte lova mig själv för mycket heller. 

Kommer 2016 bli ett bra år?
Jag och Sebastian kysste in det nya året leendes med meningen "Detta kommer bli det bästa året i våra liv". Tror verkligen det. Är så lycklig. Trots sömnbrist de senaste dagarna...