Lisa J Larsson - Mat, bak och livets goda

Jisses Amalia, vad fan hände??

Publicerad 2018-02-23 17:46:59 i Espen 2 år, Livet,

Alltså sjuuukaste grejen hände oss tidigare idag.... Eller inte värsta grejen men var helt oförberedd. Vi åkte till Lidköping och kikade lite. När jag var klar på H&M Home så traskade vi till Garströms som är ett mysigt café för en liten lätt lunch. Beställde festis, smörgåsar och så pekade Espen entusiastiskt på en mini-cupcake. När jag frågade om han ville ha en sådan så sken han upp som en sol gånger 1000 och skrattade. Visst tänkte jag. Det är ju fredag! "Men vi äter en burk med mat först Espen!" Sa jag och försökte låta auktoritär och som att min 2-åring absolut INTE bestämmer helt själv. (Vilket han oftast gör hehe). Värmde burken och han tuggade i sig glatt. Köpte även festis som jag tänkte att vi kunde festa på. Hällde per automatik upp hans i ett glas då han fysiskt inte kunnat dricka ur sugrör innan operationen. Men sedan fick han testa och DET GICK!! Blev typ tårögd och så glad att jag skickade en video till Sebbe. Han tuggade i sig nästan hela burken mat och drack på denna festis på nolltid. Och här kommer det. Det ser ut som han sätter i halsen. Eller ibland tar han lite mycket i munnen och inte sväljer ordentligt och då blir det lite kväljningar. Det brukar räcka med att han spottar ut det han har i munnen i min hand eller en servett. Inte denna gången dock. NEJ. Han SPYR i min hand. Jag tänker OH SHIT. Är på väg att hämta en servett i skötväskan med den andra handen som det inte är spya i. Nej då spyr stackarn en gång till men i min andra hand. Han har aldrig spytt i hela sitt liv och jag tyckte så synd om honom. Han undrade liksom vad fan som hände. Där står vi med spya i båda händerna och han sitter med armarna upp helt still och kollar på kläder och skor med spya på. Herregud alltså haha. Var tvungen att be en tant bakom oss att dra upp paketet med våtservetter ur väskan åt mig. Tur det finns hjälpsamma människor. Sedan var det ju bara att torka. Nej herregud jag är fortfarande i chock. Det var såklart synd om Espen men han hittade den lilla cupcaken medan jag var på toan och slängde alla servetter. Hörde "Mmmmmmmm" ända in till toaletten så han var okej snabbare. Sedan ursäktade vi oss och mumlade snabbt att han nog definitvt inte var magsjuk utan åt och drack lite fort bara. Sedan sprang vi därifrån efter en ny tröja och i blöta byxor... Men allting gott slutet gott eller vad säger man.
 
Hur var er dag??

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Välkommen till min lilla bloggis! Mitt namn är Lisa Jungqvist Larsson. Bor i Skövde med min man och son. Mitt liv består av goda middagar, familjeliv och en och annan blombukett! Vi ska snart flytta från vårt fina hus för nya äventyr någon annanstans. Häng med vettja! Kontakt: [email protected]

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela