Tankar om förskola
Detta inlägg har legat och väntat i utkast i flera veckor nu. Skämmes! Men frågade ju för några veckor sedan om lite tips på vad jag skulle kunna ha med mer på bloggen då jag känner att det varit lite knapert det senaste. En grej var att jag kunde berätta mer om hur vi tänker kring Espen och förskola. Så det tänkte jag ta upp nu!
Innan vi fick Espen tänkte iallafall jag att han skulle börja förskola kring 1.5 års ålder. Sedan föddes han och vi blev helt kära i denna lilla krabat på bara en sekund. Ett dygn gick på BB och efter en natt av fostervatten i hans lungor var det dags för första läkarbesöket. Tio tår och tio fingrar och allt såg bra ut. Men sen... Sen säger läkaren ganska kallt och osympatiskt "Han har gomspalt, kan inte amma och måste operera sig." Punkt slut, hejdå. Det kanske inte var så hårt hon menade men nyförlöst, trött och vilsen så kände både jag och Sebastian oss helt tomma. Utanför BBs salar väntade hans familj på att för första gången träffa Espen. Vi kom ut och storgrät. "Ska vår bebis operera sig??!!" Det var många månader då vi inte visste hur allt skulle bli, hur matning skulle bli osv. Nu blir vi lite mer nervösa över om vi skulle få en "icke-spaltis" haha. Vi kan ju allt kring Espen nu osv. Det enda vi kan! Idag känns allt superlugnt och bra kring allt med hans gomspalt. Sjukvården i Sverige är helt makalös. Espen opererades vid 7 månader och ska opereras igen efter sin 2-årsdag.
Så nu tillbaka till förskolesnacket. Vi har bestämt oss för att skola in Espen efter hans operation nästan år. Vi gjorde besök på en förskola i Skövde som ligger nära vårt hem och som vi hört mycket bra om. Nu har vi anökt till mars nästa år för att vara säkra på att han gjort sin operation och läkt osv.
Egentligen hade vi tänkt att skola in honom nu till hösten. Då för att han skulle gå cirka 10-15 timmar i veckan för stimulansen och utbytet med andra barn. Men sedan har tiden sprungit iväg för oss och det har inte blivit av. Skulle vi söka nu så kan det ta tre månader att bli placerad och då är det vinter och nästan dags för operation igen. Så vi bestämde oss för att slippa skola in en gång till och sjukdomar innan operation. Jag ska vara hemma med vår ille kille och det känns kanon! Jag tycker ju verkligen att förskola är en så bra grej först och främt för barnen. Jag har själv jobbat på förskola under en kortare period. Och oj vad barnen har det roligt och vad dem lär sig! Helt magiskt att se! Dessa små genier alltså! Och det blir ju inte riktigt som vi hade tänkt oss till en början men sånt är livet. Som tur är har vi möjligheten ekonomiskt att jag kan vara hemma. Och det är jag tacksam för!
